Ibland behöver man någon dag på sig för att inse att man blivit grundlurad. Ett exempel på detta är fisketuren hos Lars. Inte trodde vi att det kunde bo så mycket illvilja hos en brandman. Samhällets beskyddare – pyttsan…. Troligtvis är detta en hämnd för haveriet i Ullared.

En ny nivå

Denna blogg som vi (Peter, Lars och Michael) driver hade från början syftet att vi tillsammans skulle peppa varandra att gå ner i vikt. Allt eftersom framgång utblivit verkar det som att vår energi nu istället läggs på att få våra bloggkollegor att bli tjockare. Lars tog detta till en ny nivå för någon dag sedan. Så här gick det till:

”Det behöver man när man ska fiska”

Eftersom jag och frugan tidigare uttryckt vår önskan om att äta mer fisk och mindre snabbmat för viktens skull så blev vi glada när Lars bjöd in oss till en ordentlig fiskekväll i hans sommarstuga. När vi kom var Lars ”väldigt hungrig” och plockade snabbt fram hamburgare, potatissallad, hackad gurka och två sorters dressing. Vitt bröd serverades, dock inte hamburgerbröd utan någon annat mycket större. Har aldrig sett något liknande. Vid närmare eftertanke kan jag inte dra mig till minnes att han som var ”väldigt hungrig” åt så speciellt mycket. Lars dolde sitt måttliga intag väl genom att ha fullt upp med att duka fram kaffe, kanelbullar och mandelkubbar, stora som parkeringshus. Lars log belåtet när jag smakade på alla sorter och hävdade ohämmat att ”Det behöver man när man ska fiska”.

Fånga fisken i luften 1-0

Tillslut hade klockan blivit 21.00 och det var dags att ge sig ut i båten för att fiska gös. Det tog inte lång tid förrän första gösen satt på kroken och jag fiskade snyggt in gösen till båten. Lars, som är en mycket meriterad fritidsfiskare, plockade fram håven och gav mig instruktioner. På något sätt släppte gösen och försvann ner i djupet. Håvmästaren Lars log och berättade att han inte ville ta fisken i håven eftersom krokarna kan trassla in sig i håven. Hans tanke var att hålla håven under fisken och fånga den i luften ifall den släpper. Det fungerade ju bra.. 1-0 till håvmästaren.

Lägga tillbaka håven 2-0

En stund senare var det frugans tur att få fisk på kroken. När gäddan var precis vid båtkanten lägger håvmästaren TILLBAKA håven i båten och plockar fram en avbitartång för att vara säker på att inte få upp gäddan. Begrunda själv videon här nedan så ser du tydligt att Lars lägger tillbaka håven i båten precis innan håven i vanliga fall gör störst nytta. Ytterligare ett bevis för att denna fiskekväll var en ytterst välplanerad hämnd är att linan var preparerad så den inte skulle hålla för en större fisk. En högteknologisk partvinnad fiberlina går inte av för en liten gädda. Och när frugan generat säger till håvmästaren att hon ska köpa ett nytt drag ler hovmästaren glatt och säger att ”det behövs inte”. Tro jag det, även detta var planerat.. Se filmen och lägg märke till håvmästarens ironiska kommenter: ”Vi borde tagit den i håven..”. 2-0 till håvmästaren.

Vänta på att gösen ska slita sig 3-0

Tredje nappet. En fin och näst intill kalorifri gös. Historien upprepar sig. Jag fiskar in gösen till kanten och håvmästaren ger instruktioner. ”Ta det lugnt, ta det lugnt” och där slet den sig. Håvmästaren som kan allt om gösfiske väntade helt enkelt till att gösen gjorde ett ryck så vi säkert inte skulle få den heller. 3-0 till håvmästaren.

Solnedgången var förbi och mörkret infann sig. Eftersom håvmästaren inte tagit med sig lanternor var det plötsligt dags att gå iland. Visst hade det varit en spännande, varm och fantastisk sommarkväll, men en viktmässig katastrof. Eftersom det inte blev någon fisk ställde jag in siktet mot korvalådan hemma i Smålandsstenar. Precis som håvmästaren beräknat. Grattis Lars, bra jobbat.